En kort historik över Messaure samhälle. 

Vid Stora Luleälv byggdes i mitten av förra seklet Sveriges största vattenkraftverk med en 101m hög och 1800m lång damm samt ett vattenmagasin med 53000000m³ vatten.
För detta projekt behövdes ett stort antal anställda, arbetare och tjänstemän, många rekryterades från Vattenfalls tidigare kraftverksbyggen.
För att det skulle bli ett effektivt utnyttjande av arbetskraften behövde de anställda bo på platsen. Därför byggdes samhället Messaure successivt upp kring kraftverksbygget. 1957 började folk flytta till Messaure. Vägar byggdes, husen byggdes upp i vildmarken med allt vad det innebar, samtidigt som själva kraftverksbyggnaden påbörjades.

När uppbyggnaden av husen var klar fanns det som mest ca 3000 fast boende personer sant ett stort antal veckopendlare.
För att det skulle fungera för de boende krävdes en hög grad av service. Således kom det att finnas allt som behövdes; Skolor, förskola, kyrka, 2 livsmedelsaffärer, poststation, järnhandel, manufakturaffär, frisörer, bageri, café, bibliotek, polisstation med arrestlokal, 2 kiosker, mäss, sjukstuga, ett folkets hus med biograf och danssalong, telestation med 4 telefonister samt en bensinstation, Messaure var Sveriges biltätaste samhälle på den tiden.
Det byggdes också fotbollsplan, ishockeyplan samt bastu. Så småningom stod ett komplett samhälle klart, med gator, torg och olika typer av bostadsområden.

Under de kommande 5 åren var Messaure som störst, 1961 sysselsatte dammbyggandet ca 1300 personer och det pågick en intensiv verksamhet i samhället.

Projektet gick bra tidsmässigt och redan 1962 på hösten stod det hela klart.
Kraftstationen invigdes med pompa och ståt av dåvarande statsminister Tage Erlander.

Samhället började så sakteliga avfolkas, många bodde dock kvar och arbetspendlade till andra byggen.
Men efterhand som folk flyttade försämrades servicen för de kvarboende och 1980 när skolan lades ned var det definitivt slut.

När någon idag stannar vid Messaure vägskylten finns det inget att se, något enda öde hus, igenväxta vägar, ett tomt igenvuxet torg, man kan hitta någon rest av en husgrund. Av de aktiva samhället Messaure finns det ingenting kvar, naturen har återerövrat marken.

Berit Fredriksson

Litteratur:
Messaure –en tillfällig tätort i ödemarken, Maria Hallin 2004
Messaure en etnologisk studie av ett anläggarsamhälle, Lena Jansson 1983

Här finns/fanns Messaure samhälle karta